Elsa Paulsson

Dåligt med snowboard-updates här, men det är bara för jag är så dålig på att fotografera och då blire inge kul. Oh well i drog jag, Ida, Markus och Pata till Norge och shredade Spring Session i Skillevollen och då hade jag kameran med! Och det var Girl Power!! Vi var fler än senior-herr, och alla var grymma så jag är sjukt nöjd över 3e platsen för jag tyckte det gick halvkasst för mig =)

Ska väl skriva något om de Svenska mästerskapen vi åkte på direkt efter vårt Girl Camp, som för övrigt blev succé. Jag var dock lite för stoked och skadade tummen igen första dagen på campet. Men det var kul ändå, och med inga som helst förväntningar på SM, skulle jag ens ställa upp? drog vi dit förra måndagen och det blev det en fetbra vecka!

Veckan börjar med våldtäkt från donkey-dick räcket:


Men fortsätter bättre, träffa kompisar, nytt folk, beeestatse Hanna och shredda med peppade människor =)

Vi var runt 14 tjejer samanlagt under helgen som peppade varandra. Men.. det var massa massa fler killar :O var är alla andra tjejer som älskar att åka snowboard? Vet att det finns fler där ute som skulle platsa i SM. Ett sjukt kul event som inte är så seriöst som det kanske låter.

 

Slutet gott allting gott, sista dagen kom mamma och Lipe förbi en sväng på deras väg till trysil =)

Now back in Tärna, homee sweeeeeet home!

och så har jag åkt pipe för första gången i mitt liv på 3-dagars läger i Vännäs och det var fett kul och det snöar och det är sol och är Tärnaby the place to be at eller? och är snowboard the shit to do eller? =D





fotograf Lina

Förutom ett fett lov i Trysil, Oslo och Sälen är det snart dax för SLUSH IT GIRL CAMP!
Taggar gärnet, med My Svensson, Tove Holmgren, Ida Östensson och Sarah Thorén på Schemat och massa peppade snowboardbrudar kan det inte bli annat än SUCCÉ! och vi har fortfarande några platser kvar så skynda att skicka in anmälan till [email protected]

Vinnande bidraget i Broken Bones Boardshops Jakten på Stil #2

och snowboard på schemat. Ida och jag gjorde en liten edit från förmiddagens soltimmar.

Najs helg, najs åkning och najs najs najs, förutom att bindningen gick sönder.
Lina passade på att fota lite!

Parken i Tärnaby nu öppen hela vägen! Det firades med ett najs tåhugg till faceplant på corner, box, whatever featuren. Älskar den!


Tränar på att attakera hus!

För lite material, för dåligt planerat, för få timmars redigering, för dålig utrustning, för dåliga program, vad kan man med skylla på? Oh well trodde det var måndag.

Minus 29, sol och bara att ge sig ut i backen och filma och skaffa material till fortsättningen på Redigeringskursen i Storuman Torsdag-Fredag.


I morse fick jag ett paket från Eivy Clothing också! Ganska snygga och ganska skönt med stora fleecekragen i den hitills kallaste dagen på säsongen? kanske ljög nu. kanske stavade fel också?

rosa valla som gjorde mig stressad och chokladbiten som gjorde att Emma vann längdtävlingen i minibacken.
typ och Hemlige-T?


Blider från Campet finns på Facebook, Tacky, Snowboardlinjens blogg, Lina Hjemdals blogg och Fjällvindens hemsida

Campet är över och jag är väldigt seg så här kommer Pre-camp filmen =P

Pre-Late novembercamp! from snowboardlinjen on Vimeo.

Åkare Patrik Norling, Marcus Hjalmarsson, Thomas Iversen, Rasmus Hjemdal och så Jag =)

Tillbaka till Tärnaby och nu maxat med sista planeringarna inför November Camp. Jo vi fick ju skjuta upp det några månader =P

Och nu till Tez kommentar: Varför har bara du hjälm när du åker och ingen annan eller?


Ja, så är det ju faktiskt i klassen här, eller  Pata brukar ha hjälm ibland, när det vankas  flippar osv.
Jag tycker väl att jag har något att skydda =) Jag är rädd om mig, även fast man kanske  inte alltid kan tro det. Jag gillar att göra galna  saker men jag tycker det är dumt att dö i  onödan.

Jag kommer ihåg den gången, nej nu ljög jag,  för jag har inget minne alls från denna  händelse ;) Men enligt ryktena var jag runt 12  år, vi var uppe i Storstenshöjden, ja, Tez  du var väl med? jag slog i huvet i ett träd så hårt att jag tappade både lång- och korttidsminnet någon dag och fick ligga på sjukhus med fet hjärnskaning. Jag vill inte tänka på hur det hade gått om jag inte använt hjälm den gången.

Med tanke på hur jag åkte då och hur jag åker nu så är det nog bäst att hålla fast vid hjälmen. Jag ser säkerhet framför att se snygg och häftig ut, och tycker snowboarding är farligt nog som det är=) Om de andra i klassen är fåfänga eller bara tycker det är obekvämt med hjälm vågar jag inte yttra mig om. Jag vet iaf att snowboardåkares svar på denna fråga brukar vara att de aldrig slår i huvudet, att det är är obekvämt, att de aldrig tidigare använt hjälm, att det är ful och att det inte är speciellt coolt (fast det brukar de inte säga;).

Jag vet iaf att jag då och då, senast i ett räcke nu innan jul, slår i huvudet så att jag känner av det, trots hjälmen, och så tycker jag att jag är ganska cool ändå =D

- Nej säg inte sista åk!
- Eh men inte sista for ever, bara innan lunch, säger jag och skrattar.

Jag och Mange åker upp i liften och tar ett åk genom skogen i härligt massa lössnö, kommer ut precis brevid liftspåret och jag ser Mange göra världens vurpa och tänker att här är det farligt, han är inte den som ramlar i första taget till skillnad från mig;) Jag saktar ned men ramlar ändå, på den sprutsnö som bara är is. Det enda jag tänker är att nu kommer jag slå i min blåa skinka som kommer bli ännu värre.

 

Jag sätter mig glatt upp och inser att rumpan klarade sig, men ganska direkt känner jag smärtan i tummen. Åker ner till liften och säger till Mange att jag nog stukat tummen, men det är säkert ingen fara, bara bra för mig att vila några dagar så skinkan blir bättre.

 

Under mattelektionen på eftermiddagen inser jag att jag kanske borde åka till sjukstugan ändå, drar dit, väntar två timmar på doktorn, hinner dricka tre koppar kaffe, läsa alla tidningar och bli hyperaktiv innan han kommer.

 

Den snygga doktorn klämmer och känner på min tumme och frågar vad som gör ont och hur mycket jag kan röra den. Det är ingen där som kan röntga den så jag ska få komma tillbaka i morgon, men den är antagligen bruten och behöver opereras och vad synd att det är så tidigt på säsongen. Börjar i hjärnan omplanera mitt liv; leta jobb, åka hem, utbilda mig till något vettigt, ta en fetlång semester, fast jag vill åka snowboard. Försöker hålla tårarna borta medan sjuksköterskan gipsar och vad synd så tidigt på säsongen. Tvingar tillbaka gråten och nästa sjukskötare kommer och hjälper till och vad synd att det är så tidigt på säsongen. Och tack för ni är så stötande och positiva. Går hem och gråter två liter eller fem, sen intalar jag mig att det inte är brutet, har ju knappt ont, tar en sömntablett, sover 12 timmar till klockan ringer och det är dax att gå tillbaka och röntga.

 

När jag kommer dit och tar av gipset känner jag direkt att det är nog brutet ändå, eller hur känns det när något är brutet? Jag vet inte men svimmar när jag blir röntgad, vet inte vad det är med mig och sjukhus, sjukstugor och vårdcentraler men svimmar jämt, fast jag inte har speciellt ont.

 

Nu ska doktorn titta på bilderna och jag går ut till Ida i väntrummet. Jo det är nog brutet ändå. Tar en äcklig kaffe från maskinen för att vakna till lite när de kommer och hämtar mig och jag ska få mitt livs dom, dax att sluta åka bräda. För resten av säsongen iaf.

Fast han ser ingen fraktur, blir lite glad, men det kan vara jävligt illa ändå. Doktorn tar med mig till nästa rum, klämmer och känner, får två feta sprutor bedövning så han ska kunna bända, slita och testa ligamenten. Det värsta är nu ute slutet men det är svårt att säga med ligamentet på utsidan tummen då jag inte vet hur jag slog mig, att jag är så svullen och att jag har överrörliga ligament från första början.

 

Får tillbaka gipset och en ny tid den 19 december. Antagligen gips i 6 veckor. Men lite mindre ledsen att det inte var brutet.

 

Och allt detta skrev jag med vänster hand och det ÄR synd om mig :'(

Försöker lära mig nya trick med Hampus Mosesson som coach =)



Har dessvärre fått världens fetaste lårkaka på skinkan som jag såklart lyckas ramla på om och om igen så den inte riktigt vill läka. Jag vet inte vad jag ska ta emot sig med när jag ramlar och inte får ta emot sig med skinkan, bästa kroppsdelen ju.

Jag känner mig lite rädd och begränad i min åkning för tillfället och det är inte det minsta kul.
Och ja.. Jag måste ramla några gånger när jag ska lära mig något nytt.
lesen.


Lite bättre, lite oftare och lite mer välgjorda uppdateringar på snowboardlinjens blogg.

Jo en resa till Tandådalen över helgen kändes skönt för själen. Träffa massa gamla kompisar och åka lite bräda. Förhållandena kanske var bättre här i Tärna för det kräkte ner när vi åkte och kom några dm, och i Sälen regnade det. Men det gör inget. På lördagen var det sol och hela resan var grym. Tappade bort mobilen, men fick tillbaka den, tror inte någon skulle tyckta det var värt att stjäla en sån gammal sliten en.




I natt kom vi tillbaka till ett hel vitt och julpyntat Tärnaby och lyckan efter resan är total! Att sedan i morse komma till skolan och inse att jag fått årets första julklapp är ju inte sämre det! Ett paket från Agenta Group låg och väntade på mig i matsalen. Man tackar för lite sköna goggles och shades från Page Eyewear.

 

Efter omplaneringar av Late November Camp, som är framflyttat till 13-15 Januari, för att vara säkra på snö, blev det efter lunch lite crazy session. Vi satte upp räcket över diket och körde, sjukt läskigt, men jag var bara ner i diket en gång=P
Solen gick ner kl 1, lampan gick sönder och vi körde fram till det blev mörkt kl 3... och det är en månad till det vänder mot ljusare tider =/
Efter det var det Idrott och det blev bålstabilitet och styrka. Är helt slut nu.

Det var farligare än det ser ut på bilderna ;P

Jag och Ida steg upp extra tidigt för att gå iväg till backen för lite målning av rails. Vi fick lite tid över innan psykologilektionen, ja vi gick upp tidigare för att hinna ta några åk i målaroverallerna.



Annars bokade jag biljett till Rise Against i Olso den 7e mars till mig, Märta och Linnea!!!

Och så undrar jag var vintern är.. blir ledsen över att folk tror att det bara en tillfällig slump att det aldrig varit så här varmt i Sverige och vi aldrig haft såhär lite snö sedan SMHI började mätningarna för 130 år sedan.

Hård och isig sprutsnö med vi begav oss till Ingemarbacken igår kväll efter skolan där det låg några fläckar. Trots dåliga förhållanden fick vi inte nog så vi drog tillbaka idag efter lunch! Ida körde ner i diket men överlevde och den värsta skadan var en bruten nagel, fett nöjd över den lilla snön vi hittade, mindre nöjd över att jag så ful på alla bilder och att det aldrig vill bli kallt, rena turen att det var några minus i helgen så de kunde spruta lite. Nu är det bara varmt, varmt varmt. Konstsnön smälter dock inte i första taget så vi kan nog shredda några dagar till!